Jag blev tilldelad begreppet interaktionsutrymme och det här är min tolkning.
Här ser ni två barn som busar med varandra och ett tredje barn som vill vara med men blir nekad. Sebastian sitter längst upp i trappan och ser inte glad ut, han har just fått höra att de vill leka själva. Julianna och Alexander vill skydda sin lek och därför blir inte Sebastian inbjuden till leken.
Vissa inlägg kommer läggas in med lösenord. För att få ta del av dessa inlägg får ni skicka ett mail till mig.
Jag tycker det är viktigt att föräldrarna känner ett förtroende för förskolan och alla som arbetar där. Ett bra sätt att få föräldrarna att se hur verksamheten fungerar är att låta dem vara med hela dagar under inskolningen, eller välkomnandet som det kallas på en del förskolor. På det sättet lär de känna pedagogerna och får en insyn i barnens vardag. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga med förskolan, att ha en bra relation med personalen gör att föräldrarna vågar vara mer öppna och prata om känsliga saker. Jag tycker det är bra om förskolan bjuder in till föräldramöten och gör dessa intressanta, så att föräldrarna vill fortsätta gå på dessa möten. Ett bra sätt kan vara att visa några filmsnuttar från verksamheten och att göra små ”lära känna”-lekar tillsammans med föräldrarna. För att få föräldrarna mer engagerade kan man bjuda in till aktiviteter på förskolan, som t.ex. fixardag, frukost och vernissage. Ännu ett sätt att få mer inblick i verksamheten är att vara delaktig i föräldrarådet, vilket jag tycker personalen ska upplysa föräldrarna om. Det är en bra möjlighet att som förälder kunna påverka vissa saker. Jag tycker även förskolan ska ta hjälp av föräldrarna när det gäller insamling av material till förskolan, då menar jag sådant som förskolan önskar, t.ex. tapeter, äggkartonger mm. Jag tror att barnet märker om föräldrarna är missnöjda med förskolan, då smittar det av sig på barnet och det kan få barnet att vantrivas, därför är det så viktigt med en bra relation mellan förskolan och hemmet. Det är inte bara förskolan som står för relationen, utan föräldrarna behöver också vara öppna mot personalen.
En pedagogisk ledare är allt vad en förskollärare ska vara. Det handlar om att vara en bra pedagog, att lyssna på barnen och göra barnen delaktiga. En pedagogisk ledare vet hur man arbetar i en barngrupp och är bra på att se barnens behov. De är också duktiga på att ge barnen utmaningar och självklart behandla barnen rättvist, att se varje individ och dennes behov. När man arbetar i förskola är det bra om man har chans att vidareutbilda sig genom att delta i kurser och i gruppdiskussioner. En pedagogisk ledare kan se vad barnen är intresserade av och kan leda arbetet tillsammans med arbetslaget, för att sedan göra uppföljningar och dokumentera. Det är viktigt att man är en person som klarar av att arbeta nära andra människor, precis som man gör i förskolan. Jag tycker även det är viktigt att man tror på barnen och deras förmågor; att man inte gör för mycket åt barnen utan låter dem göra saker själva.
Leken är det viktigaste för barnen på förskolan. Att vi som pedagoger ger barnen tid för den ”fria leken” är något som är jätteviktigt. Genom lek lär sig barn att samarbeta med andra barn och med vuxna. Jag tycker det är viktigt att personalen är delaktig i vissa lekar. Ibland kan även personalen göra valda lekar tillsammans med barnen. Jag tror att det är viktigt att dela upp barngruppen i mindre grupper och låta de leka fritt fast tillsammans med färre barn. På min VFU fick halva gruppen göra en styrd aktivitet med en pedagog och resten fick leka fritt. På det sättet tror jag det blir mindre stökigt för barnen. Det vi pedagoger ska se till är att miljön för lek är inspirerande, ändra om ibland och göra nytt material tillsammans med barnen, t.ex. sy låtsasmat eller göra en bilväg på väggen. Jag tycker det är viktigt att barnen får gå till skogen och leka fritt även där. Naturmaterial är något som blir spännande saker, barnen har sådan fantasi. En pinne kan bli både en telefon eller en mumsig falukorv. Förskolans gård brukar vara en bra plats för att leka på, både med material men även lekar som kull och kurragömma. På min VFU hade de matsal och då behövde aldrig barnen plocka undan leken, utan den kunde fortsätta efter maten. Vid mellanmålet skickade de ut några barn i taget så att de som åt lite senare kunde leka i lugnare miljö. Jag har märkt att barn kommer ibland och säger att jag får inte vara med, och ibland tycker jag att vissa barn kan få leka ifred. Alla kan inte alltid vara med i alla lekar, då kan man försöka ”leka in” detta barn i någon annan lek eller hjälpa hen att hitta på något annat. Ibland förstörs leken helt om det kommer in ytterligare ett barn i leken.
Aktivitet till den ”Kupande handen”
Mål från Lpfö98/2010: utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Vi börjar med att läsa en bok om vikingatiden, för att väcka barnens intresse. Efter det kommer vi att åka till Gunnes Gård med tio barn från avdelningen Räven. Gunnes Gård är en vikingagård där förskolor och skolor kan få guidade visningar. Vi har bokat tid med en guide som ska ta med oss på en vandring bland fornlämningar och på besök i husen. Vi kommer få träffa djuren som finns på gården och få information om familjen, kläderna, maten, gården, odling, jakt, fiske och runstenar. Guiden kommer visa oss ett forntida hantverk som barnen själva får vara med att tillverka. Vi avslutar dagen på Gunnes gård med att titta på en runsten från vikingatiden.
Efter detta besök ska vi göra vår egen vikingaby på förskolan. Barnen kommer själva få välja vilket material de vill jobba med. På förskolan finns lera, kartong, kritor, piprensare, bomull, glasspinnar och allt annat som kan behövas. Om det behövs så går vi till skogen och samlar mer naturmaterial. Barnen får nu reflektera över vad de såg på vikingagården, hur såg husen ut? Vilka djur fanns? Hur levde människorna? Tanken är att det ska bli en liten by med både hus, människor, djur och runstenar.
Syfte: Göra barnen medvetna om teknikens utveckling. Syftet är också att få barnen att tänka kring skillnaden mellan hur samhället ser ut idag och hur det såg ut förr. Att barnen på egen hand får bygga upp sin vikingagård, att tro på sig själva och på sina kompisar. Barnens bygge utvecklar också samarbete mellan dem.
Hur väljer jag innehåll i verksamheten?
Jag tycker det är viktigt att lyssna på barnen, att låta deras intressen styra verksamheten till en viss del. Eftersom barngrupperna är olika stora och det är olika åldrar är det bra om man kan dela in barnen i mindre grupper. Jag tror att arbetslaget man jobbar med har stor betydelse för innehållet i verksamheten. Jag hoppas att man kompletterar varandra på ett bra sätt, att alla kommer med roliga idéer på hur man kan göra det så bra och intressant för barngruppen som möjligt. Självklart ska läroplanen följas.
Hur kan jag göra barnen delaktiga?
Det viktigaste är att lyssna på vad barnen säger. Att låta barnen vara med och bestämma gör att barnen känner sig mer delaktiga. Saker som att låta barnen lägga upp sin mat själv, hjälpa till att duka borden, klä på sig själva och gå på toaletten själva gör att barnen blir aktiva. Jag har läst mycket om dokumentation och det är något som jag tycker barnen ska göra tillsammans med förskolläraren. På det sättet ser barnen sin utveckling och får känna sig delaktiga i verksamheten.
Hur kan jag främja ett musiskt/estetiskt förhållningssätt?
Jag tror att man kan få in drama, bild och musik i mycket av det man gör på förskolan. Gör man t.ex. ett tema-arbete med något sagotema är det lätt att få in drama och dramatisera sagan. Barnen på min praktikplats gillade drama mycket och hade precis haft prinsesstema och kunde dramatisera Törnrosa. Då hade de även byggt slott av olika material, där fick de då jobba med bild. Även här kan man låta barnen få komma med idéer om vad de vill göra. Det jag kan göra är att försöka få in bra instrument till förskolan, jag tycket är viktigt att ha bra instrument som håller länge och som låter bra. Att ha dramapass, sångstunder och skapande är aktiviteter som jag tycker är självklart i en förskola. Samma sak när det gäller material till skapande, se till att det finns bra penslar, färg och papper, ge barnen bra förutsättningar för att kunna måla och skapa saker. På min vfu lämnade föräldrar tapetprover, äggkartonger, plastbunkar mm.
Där jag gör min vfu målar gärna barnen på snön. Roligt att se hur det blir med vattenfärg på snö.
Målgrupp: 10-12 stycken 4 åringar.
Syfte: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”
”utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv” (Lpfö98/2010).
Samanhang: Barnen har varit engagerade i rim, därför har vi arbetat med det. Vi har läst ett rim som heter ”fem små snöflingor satt på ett tak” Vi har låtit barnen måla på ett och samma papper. De fick måla valfritt ur temat vinter. Detta har vi fotat och satt upp på väggen i stora lekhallen.
Mål:
Pedagogisk miljö och verktyg: Vi har valt att dramapasseti förskolans lekhall. Det gör vi för att den är stor och ha bra yta att röra sig på. Vi kommer ha en stor rund matta att använda. Vi kommer under detta dramapass bygga upp ett snölandskap. Det kommer användas lakan med snöflingor, fetvadd, en lykta, en hatt och ett gossedjur.
Genomförande: Vi inleder att läsa ramsan och låta barnen fylla i det saknade rimmet. Detta gör vi för att barnen ska få använda sin fantasi och det är aktivitetens kärna. Vi sitter på mattan och läser och låter barnen fylla i rimmen. Efter detta går vi vidare med en kull-lek. Den kallar vi för ”snögubben”, det är en variant av ”hajen”. Här får den som är tagare ha en hatt på sig, så hatten förflyttar sig mellan barnen. Denna gör vi för att barnen ska få röra på sig och använda kroppen. Det kräver mycket samarbete i denna aktivitet. Därefter har vi valt att göra något som är uppskattat i vår barngrupp, nämligen en massagesaga. Då använder vi oss av samma ramsa. Massagesaga är bra för barnen att slappna av. Vi avslutar med en runda där barnen får berätta vad de har tyckt om dagens pass. I rundan får alla barn chans att prata och eftersom vi använder oss av ett gossedjur är det lättare för barnen som är lite blyga att våga.
Onsdag 3 oktober
stensli 